Hilda

Jag har ett fästingtips.
Kanske inte är något nytt direkt, men det slog mej precis.
När du ska ut i skog och mark av ett eller annat skäl.
Hundpromenad, bärplockning eller kanske bara vill vara ifred =)
Ha ljusa kläder på dej!!
Visst komemr dom bli smutsiga, men de är bara att tvätta.
Fästingarna syns hur bra som helst när dom sätter sej på dej.
Bara att plocka dom eftersom.
Dom har inte en chans att hinna sätta sej.

Måste sluta, hamburgarpressen är borta =)

Jag skulle ta bussen hem efter afterworken häromdagen.
I "reklamfönstret" är det en reklam med Bris som avsändare.




Jag kunde inte låta bli att reagera på ordet tyvärr.
Det är otroligt malplacerat i detta sammanhang.
Man kan säga saker som: "Tyvärr har vi slut på den storleken."
Eller "Vi kan tyvärr inte ta emot ditt samtal förtillfället."
Men jag anser att det är helt fel att använda ordet tyvärr när man pratar om barnaga.
Det är svårt att komma på ett ord eller en mening som verkligen ger detta
helt "otroliga" problem den uppmärksamheten som behövs.
För otroligt är vad det är. Sjuk, vanvettigt, svårt att förstå.
Jag blir så arg när jag tänker på det så jag inte kan koncentrera mej på att skriva.

Jag nöjer mej med att säga att du kan hjälpa till.
Gå in på Bris.se och ge en gåva online eller sätt in ditt bidrag på deras plusgirokonto, 901504-1.
För det handlar inte om ett tyvärr, det handlar om hur fan detta kan och får hända!!!

Jag tänkte ta några övermogna potatisar ur kylen och plantera nånstans på gården, men tänkte att jag skulle göra lite oseriös research på nätet först. Och dra med baklänges.. de verkar inte finnas nått stopp på alla saker man ska tänka på. Man ska förgro dom ljust inne i 10-12 centimeter stora krukor, i +15 C (här ska de vara en sån där upphöjd liten ring, men jag lyckas inte lista ut hur man gör en..). Jordens pH-värde ska ligga runt 6, man ska ha 30 kg välbrunnen stallgödsel på 100 m2 (den här tvåan skulle såklart vara upphöjd den också, men vet fortfarande inte hur man gör).
Och så vidare. Du förstår vad jag menar. Man måste tydligen vara proffs.

Eftersom jag är långt ifrån något trädgårdssnille och ofta får impulsidéer, så har jag sällan någon tid till att förodla.
Så jag tog min fem potatisar, gick ut på gården, tröck ner dom i en stor "kruksak" med flera år gammal jord som finns på gården och tänkte inget mer på de. Och ni ska se vilka präktiga blaster som har kommit upp! (jag vet egentligen inte riktigt vad det betyder.. men jag är rätt säker på att det är de där gröna som växer ovan jord =)) Så hittills tror jag inte att man behöver vara så noga. Men jag återkommer mer om det när jag har fått några potatisar under jorden. Dom kanske kommer vara angripna av något virus eller så, eller så kommer det inga alls. Vem vet.

Jag och Viktor bestämde oss för att prova på campinglivet i måndags. Köpte ett tält för några år sedan som inte direkt har blivit så flitigt använt. (Nån fick sova i det efter min födelsedagsfest förra året för de fanns inte sovplatser nog...)
Vi tänkte bara vara borta en natt, så vi åkte inte så långt bort. Sju mil hemifrån kanske. Var tvungen att skaffa ett nytt campingkort när vi kom dit för självklart har jag tappat bort det gamla. 130 kronor. Och så tältplatsen 125 kronor. Relativt överkomligt. Vi åker in på campingen, väljer en plats och ska börja sätta upp tältet. Och vad märker vi? Vi har inte tältpinnarna med oss, dom man liksom för igenom tältduken. Vad gör vi nu..? Jo, vi åker hem igen och hämtar dom. Försöker intala oss att fjorton mil hit eller dit inte gör nån större skillnad...

När vi kommer tillbaka blir tältet uppsatt på typ 30 sekunder, och vi funderar på vad vi ska göra sen. Sätter oss på filten och spelar lite Uno. Kommer lite regn, men tältet är för litet för att man ska kunna sitta i det och umgås så vi sitter kvar på filten. Sen då.. Ja, vi går och metar lite. Nova tycker att stenhällarna är för hårda att ligga på så hon gnäller och Viktor får typ 400 spiggar. Och en annan lika liten fisk, som vi inte vet vad det är för nått. Sen går vi och äter på serveringen. Tyvärr var det måndag så dom hade bara en liten meny, med pommesfrittes-rätter. Pommesarna var dessutom inte riktigt klara och bleka som benen under vintern. Efter det blir det mer Uno, på den nu blöta filten. Går och fiskar lite till, med kastspö den här gången. Får absolut ingenting, inte ens ett bottennapp. Och Nova tycker fortfarande att stenarna är för hårda. Sen passar jag på att åka lite linbana när ingen annan ser. Det var faktiskt jättekul, och jag tycker absolut Viktor missade nått när han inte ville prova. Efter det bestämmer vi oss för ett kvällsdopp. Blev inte så mycket av de för det visar sej att det är typ 14 grader i vattnet. Vi går och lägger oss. Klockan fem morgonen efter gör Viktor kaffe åt oss och kvart i sex står vi inte ut längre. Vi åker hem. Och som grädden på moset kör en mötande bil in i oss innan vi ens har tagit oss ut på "stora" vägen.

Det har nog aldrig varit så skönt att komma hem!!

Inte jag än, har ännu några dagar kvar att jobba. Tre närmare bestämt, det kan man ju överleva.
Men Gizmo däremot har varit på semester.

Man märker ganska tydligt när han inte är hemma, för han är i vanliga fall en ganska krävande katt.


Här till exempel försöker jag sy en gardin.


Och här försöker Viktor sitta vid datorn.

Han tycker dessutom om att prata mest hela kvällarna. Och då är de inte bara han som ska prata, utan han vill absolut att man ska svara honom. Medans jag stog och lagade mat igår (jag vet att jag inte lagar mat i vanliga fall, men igår lyckades jag ganska bra, makaroner och bacon blev de) så hade vi en trevlig pratstund. Han satt nedanför mej och, inte vet jag, berättade om sin dag kanske. Och när jag efter en evighet slutade svara, eftersom man till slut känner sej ganska dum av att prata med katten. Ja, då hoppade han upp på köksbänken, där han normalt aldrig är, och la sej och blängde på mej och såg så otroligt förnärmad ut. Jaja, nog om de. Man märker om han är hemma helt enkelt. Några dagar förra veckan så var han inte hemma.

Visst såg vi honom ibland, när han spatserade runt i området, men han var aldrig inne, aldrig ens på altanen. Han var inte heller inne för att äta och då äter han normalt en skål om dagen kanske. Vi började fundera och märkte att han oftast var på grannarnas tomt när vi såg honom. En kväll under Gizmos semster så glömde vi Nova ute när vi kom hem på kvällen(!) Det var inte alls så hemskt som det låter, så tro inte att vi är dåliga djurföräldrar. Men vi hörde i alla fall att grannen pratade med henne, så vi gick ut. Då var hon fullt involverad i en lek tillsammans med deras hund, så jag passade på att fråga om Gizmo hade varit mycket hos dom på slutet. Jo, de hade han nog. Jag berättade också att han inte hade varit hemma och ätit på flera dagar, och jo, han hade nog ätit hos dom. Det roligaste av allt är att den ena av deras katter semestrade hos nästa granne uppåt vägen.

 Först trodde jag att han hade flyttat hemifrån, men nu är han tillbaka, så han behövde nog bara ett litet brejk. Jag såg till att han var inne en natt, och hela den natten sov han på min mage. Han kom nog på att han hade saknat mej.

Konstigt att ordet 'mobilen' inte går att skriva med T9... hur tänkte dom då?
Det blir istället 'mobileo'.. undra vad de betyder...