Hilda

Skogsmullar och kalhyggen.

Publicerad 2008-10-29 09:30:44 i Allmänt

Nu var det väldigt längesen jag skrev, men det har sin naturliga förklaring.
Bor man ute i skogen så får man visst räkna med att internetet inte fungerar så ofta.
Men nu har jag faktiskt två pluppar, fantastiskt!

Två till roliga incidenter från jobbet.

Jag skulle ta betalt av en tant 60+. Hon fick upp plånboken och tog fram pengar.
"Men det här räcker inte." sa jag.
"Nej, det är klart. Jag har lite pengar här också." sa hon, och började rota i ett annat fack i väskan.
Då säger jag:
"Det är tur att man har många hål man kan stoppa saker i."
Hon log lite och jag sa:
"Tack så mycket, här är kvittot."
Undra om alla mer eller mindre har lite pervers humor.
Eller vad det bara jag som tänkte på hur det lät, det jag sa.

En tjej runt 25 skulle betala med kort och drog kortet i kortläsaren.
"Du måste använda chippet." sa jag.
"Ja, just de. De är ju faktiskt mycket bättre att stoppa in den, istället för att bara dra." svarade hon.
Blev ju också lite härligt perverst, men nu var de ju i alla fall inte jag som sa det.

Jag har min lediga dag idag. Tänk vad jag har längtat.
Har i och för sej bara jobbat sex dagar på raken, vilket kanske inte är så värst mycket.
Men det har varit långa, stressiga dagar.
Min plan var att sova ut ordentligt, mysa omkring lite på morgonen, sen väcka Viktor för att åka och köpa julpynt.
Men riktigt så blev det inte.
Vaknar halv åtta av att nån skogsmulle håller på att skära bort sly på kalhygget bakom huset,
två meter utanför sovrumsfönstret.
När vi flyttade till en hörntomt så inbillade vi oss nog att de skulle vara riktigt tyst och härligt.
De slog oss aldrig att någon måste äga kalhygget vi har som närmsta granne.
Jaja, de kommer fler lediga dagar. Undra om det är okej att väcka Viktor snart.
Det är ju inte rikigt så att jag kan gå och fråga honom, så jag bestämmer att det är okej att väcka honom.
Du tänker kanske att han också borde ha vaknat av oljudet, men nej.
Har han väl somnat, så vaknar han aldrig.
Eller nångång såklart, men man kan liva om hur mycket man vill.
Han bara sover och sover.

Jag har frågat honom om han inte är orolig för att han inte skulle vakna om brandlarmet satt igång,
men det skulle han, sa han. Jag är inte lika säker.
Jag kan ju faktiskt passa på och prova om han vaknar av brandlarmet.
Jag behöver ju inte sätta på det med flit, men jag kan rosta en macka, då brukar det sätta igång.

Han gjorde en ganska rolig sak häromdagen.
Vi hade varit och handlat och som vanligt ställer han matvarorna på hallgolvet och börjar göra något annat.
Innan jag gick ner i tvättstugan så bad jag honom ställa in folkölen han hade köpt i kylen.
När jag kommer in i köket igen så har han ställt fram osten och smöret på köksbänken.
"Ska du äta mackor?" frågade jag.
"Nej, vadårå?" sa han.
"Du har ju ställt fram smöret och osten."
"Ja, men det var bara för att få plats med ölen."

Det här var visserligen inte så kul som jag tyckte.
När jag berättade detta hemma hos mina föräldrar när vi var där, blev han sur och sa att precis när jag kom in i köket skulle han ställa tillbaka dom i kylen. Att han bara hade ställt ut dom en stund, medans han möblerade om där inne.
Vilket som, så tyckte jag att han svarade väldigt roligt. Och jag tror inte riktigt på hans förklaring.
Han hade garanterat ställt fram smöret och osten för att göra plats för ölen, och han hade garanterat glömt bort att ställa in dom igen. Det har blivit ett stående skämt här hemma nu.
"Älskling, kan du ta ut smöret och osten ur kylen, för jag har köpt öl."

Han har sagt en annan riktigt rolig sak också, som jag egentligen vet att jag inte får berätta här.
Men han får det som straff eftersom han aldrig läser min blogg.

Vi satt i bilen på väg hem en kväll när han säger att han har kommit på att han har blivit vuxen.
Såhär förklarar han det.
"Förut om jag körde förbi två snygga tjejer som cyklade efter vägen, då gasade jag på och passade på att styla lite.
Men idag när jag körde förbi två snygga tjejer som cyklade efter vägen så saktade jag in jättemycket och höll ut ordentligt från väggrenen utifall någon av dom skulle råka vingla till."
Det är den absolut härligaste kommentaren jag har hört angående vuxenhet.
Eller inte bara det. Den här meningen vinner med god marginal över alla andra roliga saker jag har hört tror jag.
Därför måste jag ju faktiskt skriva om det här, det är min plikt som amatörbloggare.
Och dom här helt spontana kommentarerna är ju en av anledningarna till att jag tycker om honom så mycket.
Så inte behöver han skämmas. Tänk vad tråkigt om allt vi sa var igenomtänkt innan.

Men såhär är det. Vuxen eller inte vuxen.
Förut hade han en sportbil, nu har han en minibuss... Det kan ju ha med saken att göra.



Om

Min profilbild

Hilda

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela